onsdag 5 augusti 2015

Nornornas ödestrådar och En vikingafilm - eller hur vi aldrig fick se Garbo som valkyria på en torvmosse utanför Örebro

För disponent Carl A. Pehrson är den 7 augusti 1922 en ödesdag. Han är då på väg från familjens sommarställe Uskavi norr om Örebro med bil till dagens filminspelningar, där han tog aktiv del. Men han förolyckas sedan han tvingas väja för en medtrafikant och kläms ihjäl mot ett träd. Nornorna spinner sina ödestrådar på märkliga och gripande vis, som vi kommer få se. Men först: Vad var det för filminspelning som han var på väg till?

Låt oss gå tillbaka till våren samma år: "När två verkliga reklammän råka samman, måste det givetvis bli ett resultat", konstaterar författaren till synopsis till En vikingafilm. På våren 1922 träffades Carl A. Pehrson, disponent för Industriaktiebolaget Viking i Örebro och kapten Ragnar (Lasse) Ring, chef för AB Hasse W. Tullbergs filmbyrå. Redan vid första mötet kunde filmen skissas, och kapten Ring utarbetade ett manus under våren. Som historisk expert anlitades doktor Gustaf Hallström vid Statens historiska museum. Rekvisita skaffades fram, skådespelare och statister engagerades, en av de som fick förfrågan var Greta Gustafsson ...

Tullbergs filmbyrå var en förlängning av Hasse W. Tullbergs förlag i Stockholm. Tullberg som på 20-talet var en äldre herre, hade en lång erfarenhet inom förlagsbranschen. Filmbyrån, som leddes av kapten Ragnar Ring, specialiserade sig på spel- och reklamfilmer, ofta i en hybridform. I byråns filmproduktion framträder en rad företagsfilmer som också tjänar som längre reklamfilmer för företagens tjänster och produkter, så t ex filmen för Paul U. Bergströms varuhus 1920. Den byggs kring en påhittad berättelse om en familj som förlorat allt i en brand och nu skulle ekiperas via varuhuset. Dottern i familjen spelades av en viss Greta Gustafsson, som då jobbade på PUB:s hattavdelning. Kapten Ring fick upp ögonen för Greta, då hon presenterades av avdelningsföreståndaren. Hon hade tidigare agerat modell för PUB:s hattar. Nu fick hon dock en mer komisk roll där hon skulle visa hur man inte klär sig, bland annat genom att prova en manlig riddräkt. Greta kom att engageras av Ring året efter i en reklamfilm för KF. (Sammandrag av hennes reklamfilmer från Filmarkivet här.) 1922 var så dags för ytterligare en företagsfilm i det större formatet. En vikingafilm för Industriaktiebolaget Viking i Örebro och dess stjärnprodukt Viking Skokräm.

Carl A. Pehrson, Vikings grundare, var en driven försäljare med en för tiden avancerad marknadsförings- och reklamstrategi. Han var också en flitig amerikaresenär, för studier och affärer, en riktig viking m a o. Tidigt började han använda utländska namn för sina produkter, i huvudsak skokräm, för som återförsäljarna sa: svenska produkter säljer inte, konsumenterna efterfrågar utländsk vara. Men det var ett sakens förhållande som inte höll i längden. Pehrson ansåg att han måste sälja under ärlig flagg och göra svensk vara attraktiv, här behövdes ett vikingatåg för att erövra svensk marknad för svensk produkt. Därmed var varumärket givet: Viking. Med en energisk och uppfinningsrik marknadsföring, hamrades Vikingmärket in i det svenska konsumentmedvetandet, bl a genom en form av storytelling och produktplacering där skokrämen placerades i historier och vävdes in i berättelser. (Mer om det i ett senare inlägg) Nu skulle En vikingafilm föra den strategin till sin höjdpunkt. Skokrämens magiska egenskaper skulle hela själve Odens blinda öga. En viss hybris kan nog spåras i denna maniska kreativitet.



Filmen byggs upp kring ett triangeldrama mellan den präktige amanuensen vid Historiska museet Karl-Johan Vikingsson, hans äventyrlige kamrat piloten Atle Flygare och den kvinna de båda rivaliserar om, den rika Blenda Vogel. Genom berättelsen stöter Karl-Johan ständigt på namnet Viking, som liksom hos konsumenterna hamras in i hans medvetande, ja, det leder till att han snart närmast blir medvetslös av allt detta hamrande. I ett drömtillstånd efter en flygolycka, där han och Flygare har hamnat på Vikings torvmosse utanför Vretstorp, återupplever K-J ett "tidigare" liv som vikingakämpen Björn Vikings Son och hans äventyr för att rentvå sig inför Oden i Valhall. Sent omsider kommer han åter till Oden med en magisk smörja som visar sig vara Viking Skokräm som Oden gnider i sitt blinda ögonhål och återvinner synen och blir dubbelt så vis. Och naturligtvis återfår Björn sin plats i Valhall och sin valkyria, som ju skulle ha spelats av Greta Gustafsson, senare känd som Garbo, om hon fått ledigt från PUB!

Historien om hur vi aldrig fick se Garbo som valkyria på en torvmosse utanför Örebro, återberättas i en biografi på Bonniers från 1929, Greta Garbos saga:

"Litet längre fram samma år skulle Tullbergsofficinen spela in en reklamfilm för Vikingskokrämfabriken i Örebro. Den skulle få formen av en fornnordisk romanfilm i stor och dyrbar uppsättning med tids trogna dräkter och alla möjliga andra agremanger, och den skulle inspelas i Örebro och Mälartrakten. Även nu gjorde kapten Ring en hemställan att få "låna" Greta Gustafsson, som han ämnade ge en riktig roll som valkyria, men nu sade direktör Bergström nej. Man ville inte vara av med Greta Gustafsson i det stora varuhuset för någon längre tid. Gällde det däremot att spela in någonting i Stockholm, som hon kunde göra på sin fritid, så gärna. Utom det att hon avancerat till en mycket duktig och uppskattad försäljerska, som verkligen ansågs ha framtiden för sig i firman, gjorde hon dessutom vid olika tillfällen nytta för sig och firman i mannekängbranchen, ty hon såg mycket parant ut och hon förde sig med ett naturligt behag som tilltalade i hög grad. Och därmed hade Greta Gustafsson spelat ut sin roll som "stjärna" i reklamfilmbranschen."

Det finns också en engelsk version på storyn från Photoplay, där jag först fann den:

"In 1922 came a chance to appear in an industrial film to be made for a firm in the city of Örebro. It was to be a northern romance, made on a grand scale, and the filming was to take place far from Stockholm. Again Captain Ring asked the store to lend him Greta Gustafsson-for the role of a valkyr. But now the seventeen-year-old girl was very valuable, both as a saleswoman and mannikin, and her employer refused his consent. Greta was heartbroken." (Åke Sundborg, "That Gustafsson Girl", Photoplay april 1930, s 129.)

I filmsynopsis kan man se en framträdande roll för en valkyria som kan ha varit ämnad för Greta. Filmen kretsar som vi sett kring nutid och en parallell handling i vikingatid. Två rivaler om samma vackra kvinna transporteras till vikingatid efter en flygkrasch, man får förklaringen att det hela i själva verket är en dröm som den medvetslöse Karl-Johan Vikingsson har: "Utmattade, nästan livlösa efter en het envig, ligga de båda rivalerna, BJÖRN VIKINGS SON och ATLE TORSTENS SON, på valplatsen - precis samma plats, där c:a 1000 år senare Karl-Johan Vikingson och Flygare störta under en luftfärd. Plötsligt växer ur tomma intet fram en underskön valkyria på en bländvit springare, och hon har den av de båda kämparna älskade kvinnans gestalt. Hon vidrör slagnas pannor med spetsen av sin lans, och kämparna få liv, gripa efter sina vapen, störta upp ... och den vilda kampen börjar ånyo." (Ur synopsis/produktionsbroschyr till En vikingafilm, s 8)

Nog är det lätt att se undersköna Greta som valkyria i den här scenen!

För att summera: Filmens parallellhandling mellan vikingatid och nutid är en utveckling av den story i storyn som Viking använde i sin reklam. I nutidsstoryn får vi följa aktörernas resa genom Vikingbolagets olika tillverkningar: skokrämsfabriken i Örebro, glasbruket i Skebäck och torvmossarna vid Vretstorp. I den magiska parallellstoryn på vikingatiden förtrollas den vardagliga skokrämen till en undergörande salva, som bryter förbannelser, putsar smutsiga svärd och ger Oden synen åter. På samma sätt skulle produkten förtrolla ett par trista smutsiga skor till glänsande fotbehållare för den spänstige framåtgående nye svenske stadsbon. Det var det nya industri- och stadssverige som byggdes upp under 1920-talet, "den andra stormaktstiden" som präglades av ett expansivt globaliserande och samtidigt nationellt stolt företagande. Sverige sålde nu inte bara i Sverige, utan i hela världen, svenska vikingar och valkyrior - Greta Garbo! - erövrade på 1920-talet den nya världsekonomin, som blomstrade upp under en kort period efter världskrigets katastrof.

Vid filmpremiären den 24 november 1922 på biografen Imperial i Örebro är varken disponent Pehrson eller Greta Gustafsson närvarande, nornornas ödestrådar ville annat ... men på ett annat plan, som svensk viking och valkyria, där var deras öden förenade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.